Vamos Spain!!!
Fernando "El Nino" Torres skjuter Spanien till deras första guld på 44 år (Hur är det möjligt?) och man kan inte annat än att bara älska sättet de vinner turneringen på, sex vinster av sex möjliga, det är för övrigt ett rekord inget annat lag kan stoltsera med.Torres, Villa, Ramos, Puyol, Fabregas, Senna, Xavi och Iniesta är alla världsspelare utav yppersta världsklass och på pappret så hade de givetvis det bästa laget inför turneringen men historien talade emot Spanien, det har den gjort i all evighet känns det som. Jag tror dock att Spanien inte gav ett skit om hur historien ser ut mer än att de vill visa alla vilket fantastiskt lag de är och vilket fantastisk fotboll de kan spela, och som de spelade. Vamos! Det var mer än ett Em-guld, det var även en vinst för fotbollen, den sanna fotbollen och inte en vi-vinner-på-straffar vinst a la Italien eller Tyskland utan en seger för fotbollen som den skall spelas med klass, talang, fart, teknik, laganda och hjärta. Kärlek till Spanien och kärlek till den fotboll de förespråkar!
Fotboll förenar människor på ett underbart sätt, där kärleken för sitt land och fotbollen samlar folk ifrån olika kulturer med olika åsikter, hudfärger och politiska ställningar på ett sätt där alla är välkomna och den gemensamma passion lyser starkast, låt oss lära av detta.
Måste självklart också nämna Holland, Turkiet och Ryssland som gav oss underbara minnen, galna minnen!
Till de som skall med till Sydafrika 2010, holla at your boy.
För en sann hiphop-skalle som mig så måste jag säga att jag överväldigad, geuint glad i själen att man fick se killen från Marcy-projects, Brooklyn, New York City live på scen 12 år efter satte sin fot i gamet, det game som han kommer att äga så länge han lever och även efter det. "The Best Rapper Alive", orden är tagna av Jay-Z själv, man kan bara hålla med.
De som känner hans historia, hans musik, hans lyrik och hans unika stil ni känner mig när jag skriver det här, ni andra, fuck off. Ni vet hur det är, att prata hiphop eller vad det än må vara med någon som inte har passion eller kunskap nog att föra en vettig diskussion är jävligt frusterande och irriterande (om någon vet så är det jag!). Musik är en del av mig, jag känner den hela tiden, vart jag än går. Min vän Gustav sa en jävligt vettig sak när jag en av alla hundra gånger försökte förklara för minna vänner vad musik betyder för mig. Vi diskuterade vad musik kan betyda för olika individer, han sa att musik är en livsstil för vissa, och det är precis vad den är för mig. Man förknippar sig med den, brinner för den, bär den med sig och känner den inom sig, DET är passion. Nuff said. Konserten då? Well, det va ju ingen Fade To Black klass men det kunde man ju inte heller vänta sig. Det var förstås helt jävla galet, vilket man givetvis kunde vänta sig. Kungen gjorde sitt jobb som den extra-ordinary nigger han är. Akustiken i Globen skall vi dock inte tala om, det spelas ju hockey i den så jag antar man inte kan förvänta sig mer. Ett minne för livet som värmer gott såhär i dessa kalla sommartider, jävla svedesi!
Vuxenavdelningen
Fick ett sms av min wing-man Andreas "The Cali Kid" Jönsson igår där han kanske var lite väl informativ, men han hade helt rätt när beskrev Stylez som helt otrolig, hon är helt otrolig.Queen Of Her Troaht ehh... Thrown menar jag såklart. Helt klart i klass med Jenna när hon var som bäst, förmodligen bättre men med tanke på webbens breda sortiment så får hon ju en helt annan competition än vad Jenna hade under sin hey day vilket gör att hon inte blir exponerad på samma sätt men nog är hon nr 1 i sin bransh, no question bout it!
Allmänt shizz&trash
Männikskors beteende fascinerar mig alltmer i dessa dagar där vi blir allt bättre på att placera varandra in i olika fack (vilket kan vara jävligt roligt). Jag försöker alltid se till de goda hos folk (vilken fantastisk människa jag är) men ibland alltså, ibland finns det fan inget hopp. Här följer historien hur jag gick från att vara en "farsa" reda att åka på däng till en skön snubbe som självklart skulle bjudas på snus av Grebbestads finest, håll till godo.
Midsommar innebär tradition i Svedesi och tradition innebär Jay's sommarplace i Kämpersvik med utgång på Konservern i Grebbestad. Stället har allt man inte kan önska sig som den lilla bruna hiphop blatten man är. Raggare i otroligt coola Epa-traktorer, rasister i överflöd och alltför många snubbar som placerar mig in i det fack de väljer att kalla för "farsor", men eftersom jag är en universal nigga med en grym känsla för hur man skall ta folk så löste det sig den här gången med men det var nog närmare än någonsin i år att man skulle bli kidnappad av Sven och Rolf som slänger upp dig på flaket på Epa:n, drar på dig ögonbindeln och drar iväg i 30 km/h upp på något jävla berg, in i ett skjul där de plågar dig med ett Eddie Meduza quiz medan de matar dig med Göteborgs rapé men hey, I made it trough again.
De var dock två, tre killar som pratade om mig när jag var på toaletten på klubben och jag hörde hur snacket gick, -skall vi inte ta farsan? kom igen vi plockar honom! Jag sket nästan ner mig av skratt inne på toaletten (jag kunde inte skita eftersom jag redan hade gjort det så det kom mest luft vill jag minnas) när jag hörde deras diskussion och låste dörren och möttes och arga, osäkra och fulla blickar. De sa inget så jag sa, -är jag en farsa? Kanske sa den ene, nej sa den andra den tredje hade fullt upp med sin snus. De var fortsatt tysta så jag sa, -om ni definerar ordet farsa, beskriver innebörden samt förklarar varför jag är en farsa så får ni slå mig, kan ni inte det tycker jag att ni lägger er verksamhet. I samma ögonblick som jag sa detta såg jag hur de förstod att den här "farsan" är något annat fan, inte alls en "farsa" ju, så då ville de bjuda på snus för att de hade varit otrevliga, tack men nej tack sa jag. Jävla bönder.
Jepser, skall vi åka till Amsterdam? Do a lot "a nöjken in da köjken" ya dig?
Aight det var allt för den här gången, keep it lovin'!
Blogg Hogg
